Första ordningens cybernetik agerar vi som om vi som professionella kan stå utanför det system vi arbetar med och inte påverka, eller bli påverkade, i sammanhanget. Utifrån den andra ordningens cybernetik är detta omöjligt att stå utanför och inte påverka, utan vi blir en del i de system vi arbetar med. Vi påverkar och vi påverkas. Jag har synsättet, och utgår från förhållningssättet, av den andra ordningens cybernetik. Det är viktigt för mig i mitt professionella arbete att fortlöpande reflektera över hur jag förhåller mig i de system jag ingår, vilka valmöjligheter jag ser och vilka konsekvenser mitt agerande kan få. ”Hur påverkar jag, hur tillåter jag mig påverkas, och varför?” – är återkommande frågor jag reflekterar över. Detta kan jag exempelvis reflektera över vid handledningstillfällen.
 
I det terapeutiska rummet med klienter är detta lika viktigt för mig att reflektera över tillsammans med min klient/klienter. Jag kan stanna upp i terapisamtalet med klienten och exempelvis ställa frågor som:

Hur upplever du samtalet så här långt?
Pratar vi om rätt saker för dig?
Är det något särskilt du upplever att du vill prata om?
Hur vill du gå vidare nu? 
 
För mig handlar det om att göra klienten till medaktör med makt att påverka terapisammanhanget ”här och nu”. Det är också en fråga om etik och respekt till mina klienter.